Effektutvärdering av Trygga Trappan som brottsförebyggande metod

En utredning av Trygga Trappan som brottsförebyggande metod visar att metoden är en viktig insats för att öka tryggheten och minska förutsättningarna för grov brottslighet inom fastigheters gränser. Flertalet kriminella har frihetsberövats som konsekvens av arbetet med Trygga Trappan i Skärholmens stadsdelsområden. Men framför allt har hyresgästerna blivit tryggare i sina bostadsområden.

Svenska Bostäder och Stockholmshem initierade 2021 metoden Trygga Trappan i några av sina fastigheter i Skärholmens stadsdelsområden. Trygga Trappan är en metod för att motverka häng i trapphus i bostadsfastigheter och har sitt ursprung i Malmö där arbetet startade 2017.

Samarbete mellan fastighetsägare och polis

Metoden bygger på ett samarbete mellan fastighetsägare och Polisen och utförs numer på flera ställen i Sverige. Ursprungligen innebar metoden att fastighetsägare och Polisen upprättar ett avtal som ger Polisen rätt att bötfälla personer som vistas inom fastigheten olovligt (”trapphäng”) för olaga intrång. Fastighetsägaren sätter upp information i aktuella portar som tydligt informerar om samarbetet med Polisen och att trapphäng medför konsekvenser.

I Stockholms stad har man arbetat med en version av Trygga Trappan som kallas Stockholmsmodellen. Det initiala syftet har varit att lokalisera hot-spots för grövre brott som varit förekommande i Skärholmens olika stadsdelsområden, huvudsakligen narkotika och vapengömmor.

Förutom informationsblad i trapphusen arbetar man med att mäta flöden av personer inom fastigheternas olika utrymmen. Valet av fastigheter för metoden har baserats på kartläggningar där otrygghetskapande element i den fysiska miljön har identifierats. Arbetet har samordnats och sammanställts av Skärholmens Fastighetsägare i samverkan med polisen i Skärholmen.

Utvärderingen visar tydliga goda resultat

Syftet med utvärderingen av Trygga Trappan har varit att analysera resultatet och eventuella samband mellan brottsutvecklingen i stadsdelsområdena, både inom fastigheterna och i bostadsområdet som helhet. Studien kombinerar både kvantitativa och kvalitativa metoder och resultatet visar tydligt att Trygga Trappan, och arbetet har möjliggjort för Polisen att beslagta en större mängd narkotika och olaga vapen.

Detta bedöms vara en mycket god insats för att öka tryggheten och minska gängkriminalitetens inflytande i utsatta områden. Utvärderingen visar att Stockholmsmodellen av Trygga Trappan har varit effektiv i att lokalisera kriminogena miljöer inom bostadsbolagens bestånd även om det inte går att utesluta eventuell brottsförflyttning inom bostadsområdena som konsekvens av metoden.

Utvärderingen av Stockholmsmodellen av Trygga Trappan är genomförd av Urban Utveckling och finansierad av Brottsförebyggande rådet (Brå). Du kan ta del av hela rapporten på Brås hemsida.